Med att öka concertan från 54 mg på morgonen och 36 mg på efterm till 54+36 morgon och 36 efterm. Se om det blir någon skillnad.. på tisdag har jag telefon tid med min läkare som får bestämma hur vi ska gå vidare. Såhär tänker jag inte ha det i alla fall....

Min kropp strejkar,min hjärna strejkar. Hela kroppen känns som bly,Näe värre,som betong. Att det kan vara så tungt att lyfta en arm,ja till och med ett finger är fasiken helt sjukt...
Jag kommer nästan inte ur sängen och jag får så dåligt samvete för det....Men kroppen orkar inte,huvudet orkar inte säga till kroppen att fan ge dig nu,hopp upp och sätt fart.....
Jag är bara helt apatisk och gör illa min sambo.... Det måste ju vara bättre för honom att slippa mig,gå vidare och skaffa en normal flickvän?? För jag ger honom ju bara sorg....
Tårarna rinner och jag vet i fan vad jag ska göra åt mig själv?

Som jag försökte lägga in igår där jag sätt i bilen med jizza och funderade lite.
Vet inte varför det inte funka....

Haft sådär ont i magen inatt igen och haft svårt att sova. Har fortfarande skit ont::(. Varför?
Ligger i sängen och vilar tills fet är dags att fara till stallet,nellie ska bli fin om hovarna idag!

Lilla grå och jizza igår

Först och främst ber jag om ursäkt att mina inlägg just nu är lite mörka,tråkiga och gnälliga. Jag lovar att den här sidan inte alltid är framme,det var faktiskt RIKTIGT länge sen det var såhär illa, och jag inte kan se allt det fina omkring mig. Och det gör att jag blir arg på mig själv, klankar ner på mig själv och tycker jag är totalt usel. Självömkan, något jag inte heller tycker om. Så ni kan ju ana att allt detta blir en ond cirkel som det inte kommer något gott ur. Mina hjärnspöken förstör för mig själv!!   

Min pappas fru såg chockad ut och verkade komma till någon slags insikt när vi pratade efter farfars begravning, var ju hos pappa och S hela dagen och kvällen.

S sa något liknande till mig, "du har ju det helt fantastiskt, bor i ett hus mitt i skogen med djur och natur omkring, en fin hund som lever livet och mår utmärkt. Du har hästen och stallet som ger dig lugn och energi och en man som älskar dig och vill göra allt för dig och att du ska må bra. Kan det bli bättre??"

Mitt svar, " Ja jag vet, är lyckligt lottad och otroligt tacksam för allt detta, är totalt livrädd för att förlora det.

Men det du det sorgliga och tragiska med att jag kommit ner hir jag är?? Att jag inte kan se det fina omkring mig. Inte uppskatta allt detta utan bara se svart omkring mig. Det är så tragiskt!!"

S reaktion var att så chockad ut och utbrista "Men det är ju HEMSKT!"

Och ja,det är hemskt men när man är inne i det mörka så är det verkligen bara mörkt..........

Jag vill inte ha det så,jag vill se det ljusa, det fina omkring mig. Vill uppleva glädje och lycka som min sambo,vänner,djur med mera faktiskt ger mig!

Bort med det mörka och in med det ljusa!!!!!!

På torsdag ska jag till min ssk och ifrågasätta varför medicinen inte hjälper, varför jag mår såhär och varför jag är så totalt utmattad?!

Det börjar tära för mycket på mig och det börjar räta för mycket på mitt förhållande med min sambo!

Han lider så utav att se mig såhär, att inte kunna hitta livslusten i mig.

Tror det gör honom lite rädd också..Vilket tär ännu mera....

Han är så underbar min sambo som orkar gå genom allt det här ihop med mig och FÖR mig. Att han står kvar fast jag vet att det finns gånger där han känner att hans ork tar slut.  Ändå är han kvar och det gör att jag bara älskar honom mer och mer!

Men är skit dålig på att visa det...... Måste bättra mig......

Har jag mer eller mindre varit idag. Började med lite magvärk igår kväll som var värre imorse när jag vakna. Var även darrig och kallsvettig. Åt frukost och fick bara ondare, samt yrsel och en total orkeslöshet. La mig igen men utan bättring :(. Tog en samarin och en treo.... Var uppe en stund,fick i mig något att äta och kollade lite på tv. Värken blivit bättre men är så orkeslös,orkar inte hållai något eller ens sitta så ligger i sängen igen och bara vill sova..... Har en obehaglig känsla i kroppen! Jag hoppas jag mår bättre imorgon för lyckas tydligen inte ta mig till älskade nellie idag *ångest ångest*. Tack älskade vän att du tittar till henne!