hade jag en aningens energi,det kommer och går men jag måste börja kämpa mig genom denna enorma trötthet för att komma tillbaka,annars kommer jag sova bort mitt liv.

Igår började jag måla ena väggen på lillstugan. Delar upp det och gör halva i taget för att inte göra en hysteriskt massor på en gång. Gjorde även lite annat hemma innan jag åkte till nellie. Lyckades vara vaken en bra stund längre än vad jag orkat dom sista månaderna... Resultat? Totalt slut idag och en hel massa ångest för det...

T lyckades få iväg mig hit till stallet och även om jag känner mig lite mått så är det underbart här!!

Idag är det höst fast fin höstdag. Strålande sol men lite små kallt. Har det hellre så här än het värme!!!
Sitter i stallet med lilla grå eller loppan (loppan 2) som sambon börjat kalla henne i knät. En riktig kelgris som mötte mig och ja kan ju inte motstå. Så en kel stund på ca 1 Tim medans nellie's mat sväller blir det. Älskar att bara sitta med henne i knät och höra hennes kurrande!!

Kommer från ett möte hos min arb.t och miHandläggare på försäkringskassan. Är positivt överaskad och har ett otroligt stöd i henne med.
Nu i höst kommer det bli kartläggning med arbetsförmedlingen,min handläggare,mig och så vill jag ha min arb.t med för att se vad det finns för alternativ för mig, vad dom kan hjälpa mig med m.m
Är bara att inse att vården,speciellt som timvikarie men även annars med blandat dag och kvälls jobb funkar inte för mig. Behöver ett jobb som alltid tex är mellan8-12. Sen är ju frågan hur mkt jag klarar att arbeta och det är något vi ska utreda också!
Det kanske kan bli bra trots allt??!! :)

LEn av dom små sakerna som visar på att jagbörjar må bättre är när jag börjar engagera mig och hitta glädjen i mina djur! När jag mår som sämst rör jag knappt jizza fast jag bara SKA ha henne nära mig och vilket hon vill vara också.
Förr i tiden när vi både ensamma och jag isolera mig kunde hon ligga bredvid mig i sängen flera timmar i sträck utan att ens visa att hon var uttråkad. Jizza har alltid varit så, så länge hon får mig nära är hon nöjd. Dom dagarna så var det enda jag orkade göra, var att ta ut henne på promenader. Det var hon som gjorde att jag inte gick under helt!!!

Nu börjar jag må en aningens bättre, jag tillbringar mera tid med jizza,hon följer med mera till stallet och att bara gå ut på tomten och sitta och titta på henne gör mig lite mera glad! Det är dessa saker som gör att jag känner att fasiken jag är på G igen!!

Att jag har underbar sambo,vän,nellie och lilla grå hjälper ju en hel massa också!!

Nu ska jag gå ut för att fota/filma svägerska när hon tränar med sin fina billan!

just nu i min ordination att vila. T gör det mesta utan att ens klaga och jagar iväg mig om jag tex tänker dammsuga, det är inte allsilla!;)... Nä vars men det varit behövligt och nu känner jag mig en aningens piggare,dock med lite biverkningar men dom börjar sakta men säkert försvinna dom också!

Igår kväll när jag kom hem stod t och stekte pannbiff och hans är så otroligt goda!!

Mossigheten gått över till yrsel,dr suddig och nästan svimmade så jag fick lägga mig igen till att ta mig ut och sitta på tomten för typ första gången på hela sommaren.... Avskyr när jag inte kan njuta av detta!@

Eller ja det känns som så,trött i huvudet,sitter som ett band över ögonen. Darrig som fasiken i hela kroppen. Att öka mediciner är inte att leka med;)..
Ändå känner jag mig en sanningens bättre. Även fast den mesta av orken och viljan är borta så har jag iaf bytt sängkläder och dammsugit sovrummet samt orkat duscha. Det är illa när man knappt orkat duscha på flera dagar..... Dock är jag totalt slut nu så vilar lite tills det är dags att åka till stallet. Jag och sambon åker ihop idag och det är rätt skönt när man känner sig konstig av mediciner!!

Eftersom både min läkare,arb.t och ssk tror på att det är utmattning med depressiva inslag jag går genom just nu har jag fått en bestämd ordenation att göra inget tills iaf den 27 aug för att sen försiktigt börja arbeta med mitt liv igen... Både läkare och arb.t klandrar dig själva att dom tillät mig att börja jobba men jag ville så gärna!! Men vi inser allihop att det inte var det bästa beslutet kanske men gjort är gjort! Att ha order att göra inget är svårare än jag trodde med tanke på hur apatisk jag varit dom sista veckorna.. hela helgen gått i ångest och trötthetens tecken men när jag väl insåg hur underbar min sambo är och att han stöttar på till 300% på detta och faktiskt tar hand om allt för att jag bara ska vara så börjar jag gå ner i varv och i och med det så blir kroppen bara tröttare eftersom jag inte tvingar den att vara konstant vaken.

Men i alla fall,därför har bloggen blivit lidande. Ja Internet och däran rent allmänt,kollar bara från Mob då och då. Men jag kommer tillbaka!

Har även höjt min antidepressiva medicin och jag känner av den med,konstigt att den gör att man mår sämre i början när man den oftast mår lite bättre i slutändan!

Kvinna inte ska dammsuga och byta dammsugare påse. Den ska visst sättas på ett speciellt sätt;):P