Som sagt så kommer jag inte ihåg så mkt och det jag kommer ihåg vet jag inte om det stämmer eller är rätt??!! Vi har inte pratat så jätte mycket hemma om det direkt.

Det jag kommer ihåg fram till högstadiet är bara en liten del mot vad andra kan berätta, det är liksom svart och det är på ett sätt tragiskt...

Börjar med vad jag kommer ihåg fram till mamma och pappas skilsmässa, jag var runt 6-8 år.

Jag vet att jag älskade att vara ute, i både sol och regn. Ju skitigare jag var desto lyckligare var jag!

Jag,mamma,pappa och mina 2 syskon bodde i en villa med skogen precis utanför men ändå centralt med många grannar.

Av någon anledning kommer jag ihåg exakt hur huset såg ut, varje rum för sig. Kommer ihåg och kan se framför mig hur skog,vägar,stigar med mera såg ut.

VAr otroligt mycket i skogen och lekte, klättrade i träd. Det var liksom min grej, att klättra i träd! Dom som kommer ihåg mig som liten säger att jag var mera uppe i träden än på marken. :)

Någon som har varit och är fortfarande en betydelsefull person för mig är min storebror R. Hanv ar min hjälte och min stora trygghet, vilket han är än idag fast inte träffas så ofta.  Dom minnen jag har med familjen från den tiden har jag just av R. Vi lekte ofta och jag fick mer eller mindre vara alltid med när han var med sina kompisar. R älskade fotboll och det var något vi spelade mycket!

En annan sak jag minns tydligt är att när jag itne kunde sova inne på mitt rum, då jag var rädd och orolig, kunde jag ALLTID gå in till R och sova där. . Kommer sagt sagt ihåg att han var min stora trygghet, om det stämmer eller inte vet jag inte men jag håller hårt i den känslan!

Annat som är tydliga minnen från när vi bodde i huset är våran katt Trolle som vi hade då och som betydde mycket för mig! Och min bästa vän som jag träffade när jag var 4-5 år. Trolle kommer jag berätta om i ett annat inlägg.

Min bästa vän A som jag träffade då vi var 4-5 var vänner i många många år. Samma dag vi träffades så blev vi oskiljaktiva och vi var nog inte ifrån varandra många timmar per dygn.  Jag kommer inte ihåg hur vi träffades men A har berättat att hon kom gående på en skogsväg nära våra hus och där stod jag och var mucket upprörd på min cykel ;). Hon sa hej och efter det gjorde vi mer eller mindre allt ihop!

När vi blev runt 16-18 år växte vi ifrån varandra och blev osams över något jag inte ens minns idag. En dålig egenskap jag har är att när någon sårar kan jag vara väldigt långsint.....

Men i alla fall, på somrarna bodde familjen i husvagn på en camping med sjö och skog omkring. Kan ana var jag var??  Joo i vatnnet eller i skogen,m det var inte bara 1 eller 2 timmar. Jag kunde vara i vatnnet en hel dag om jag så fick!

Hade aldrig några problem med kompisar varken hemma, skola eller som på campingen. Bara det var liv och rörelse, med mycket aktivitet så var jag nöjd ;)

Idag är det nästan tvärtom,så lite människor som möjligt och för min egna skull, inte så många aktiviteter på samma gång.

Lågstadiet har jag inget minne utav direkt så antagligen var det nog inga konstigheter. I alla fall inte i 1:an eller 2:an....