Den här veckan har bjudit på en del, även fast jag inte tänkt på att det varit mycket så känns det i kroppen och huvudet idag att det varit alldeles för mycket.

Egentligen kanske inte men i kombination med sömnlösa och orolig nätter och inte ens kunna vila på dagen heller såm blir det alldeles för mycket..

Vilket har resulterat i att jag går här som en tråkig kärring och inte orkar göra något när jag är hemma... För då slappnar jag av och tröttheten kommer ikapp, jag vill helst kurra ihop mig i soffan eller sängen och titta på Tv,läsa,skriva, måla. Bara försvinna in i min egna värld.

Bara det att min stackars underbara sambo försöker knacka på utanför ibland och liksom säga lite försiktigt att "duuu kan vi inte göra något ihop" och svaret blir, joooo men inte nu för jag är så totalt slut..... Varje gång och sambon blir bara ledsnare och ledsnare....

Ångesten bubblar direkt och alla tankar går igång. Tjohej vad det är roligt! ;)

Samtidigt ser jag en aningens förbättring, lite mera energi. Problemet är bara att jag som alltid kör på en del då och tar slut på mig själv så jag då bara sitter i soffan och är helt apatisk och maniskt målar eller liknande...

Varför lär man sig inte och börjar få till saker och ting i vardagen så man orkar "leva"?? Jag vill "leva" och göra massa roliga saker med min sambo och mina nära..... Inte bara se ut som ett vandrande lik och absolut inte orka eller vilja något....

HUR får man till det? HUR orkar man "leva"??